Nää....idag är ingen bra dag!

Inte igår heller:(

Har nyss legat influensa sjuk och är inte riktigt kry efter detta ännu...men när man ser att det vänder börjar något annat...suck..

Har tyckt det gått så bra med maten och illamåendet den sista tiden,men nu känns det som ruta 1 igen. Har sen igår mått illa varje gång jag ätit något,trots att jag är noga med vad jag äter och att jag äter långsamt,men varje gång maten kommer ner i nya magen blir jag illam´ående.

Ingen kul känsla då man ska äta sju ggr på en dag!!

Mellan måltiderna känner jag mig lite bättre.

Imorgon åker jag på återbesök till stockholm,får väl fråga dom vad det kan vara...om de har några svar mer än "att såhär kan det vara" det har jag hört många som fått det svaret.

Jag tar med mig pojkarna på resan,så kan vi gå lite i affärer,äta något ute och sova hos min vän innan det är dags för hemfärd. Sen tror jag inte jag ska tillbaka förrän vid ett årskontrollen.

Gårdagens matsedel såg ut såhär om någon är intresserad:

8.30...havregrynsgröt med osockrad sylt och mellanmjölk.

10.30...två st finn crisp med mjukost.

12.30...3st köttbullar,1dl mos lite grönsaker.

15.00...keso med banan och kanel (halv banan,ca 1dl keso)

16.30..2st finn crisp med mjukost.

18.00...lax,ungstekt potatis,kall sås,grönsaker.

20.00...2dl yougurt,med lite musli...

1liter vatten och ett glas mjölk under dagen.

får väl fråga dietisten om jag gör något galet?

Hoppas nu jag hittar i den stora staden det gör mig nervös ska ta mig från centralstatonen till slussen och därifrån till ersta sjukhus,bagatell för de som bor i storstáden men för mig en utmaning då man är van att ta bil från punkt A till B.

Så är det!

kram

Ja eller hur man nu stavar det!

Jag vet borde skämmas skaffar en blogg för att följa min viktresa osv och sen inte uppdaterar den MEN....har haft och har fortfarande problem med denna blogg den har krånglat med lösenord och varit väldigt trög när jag försöker skriva!

Men gör ett försök nu bättre sent än aldrig!

Ja när kuveret damp ner i brevlådan med tid till operation efter lång väntan så fick jag en direkt klump i magen,nu hände det verkligen!! jag fick först en tid den 21december men den avbokade jag,jag menar tänk om något skulle hända mig på julafton?! nää... stackars barn,dessutom tror jag inte min mamma var så pigg att hämta mig på självaste julafton.

så i mitten av december började jag mitt flyt,som man ska innan op,blev ungefär 3veckor och gjorde ett avbrott på julaftn. Gick ner 9kilo på detta!

Jag mådde inte så gott under denna tid fram till op,jag tänkte mkt på komplikationer och skrev avskedsbrev till mina barn. Jobbet gick inte heller så bra,hände saker där som fick mig att må mkt dåligt,tyvärr kan jag inte skriva av mig om det eftersom det var just så det gick till,jag var lite för öppen på fb

Hur som helst jag var så nervös så jag fick något som heter "globus" av all denna ångest inför open.

4januari åkte jag till stockholm för narkosbedömning inskrivning och incheckning på patienthotell för den kommande open på ersta sjukhus stockholm. Operation beräknad den 5januari. 07 på avd tre.

Efter många om och men kom jag iväg till stockholm men det båda inte gott eftersom tåget till stockholm från uddevalla var inställt,så peter fick köra mig till göteborg för ett direkt tåg istället.

Min allra bästa vän och stöttepelare mötte upp på centralstationen hade det inte vart för henne hade jag inte valt att opa mig i stockholm,hon har varit ett enorm stöd när jag kom rädd och ensam till den stora staden för en förändring av mitt liv.

Så dagen var inbokad av samtal med sjuksköterska,sjukgymnast,blodprover samt narkosläkare. Det kändes väldigt bra efter alla dessa samtal och nervositeten la sig lite,det var nu eller aldrig!

På rummet såg jag film och duschade mig eftersom det ska göras kvällen och morgonen innan. Tog några lugnande och la mig tidigt,tyckte jag sov skapligt!

Klockan ringde tidigt sen ringde även min vän o kolla läget,sen duschade jag packade och rulla iväg till sjukhuset. Skrev in mig,fick ett rum och mera samtal med sjuksköterskan. Läkaren kom in frågade om jag undrade över något,och märkte ut kryss på magen fem st.

Vid ca halv 11...var det dags,jag fick byta om till söta operations kläder,kissa,kan ju också tillägga att jag fått en dos av roliga tabletter så jag var ganska borta men relativt lugn.

sen rullade vi in sängen tillsammans till opsalen,där jag blev omhändertagen av snälla sköterskor,men här kom paniken och tårarna kom när jag var färdig för att sövas,fick något lugnande och sen var det svart....

Ja och sen vaknade jag upp på uppvaket och mådde inget vidare,hade inte särskilt ont eller var illamående utan mest ångest över situationen jag befann mig i,men efter ett tag lugnande jag ner mig och fick börja sitta upp och försöka kissa osv.

Jag kan egentligen skriva hur mkt som helst om hur jag mådde efter op alla dessa känslor som kom upp,en lättnad över att det var färdigt,en ångest och sorg över att ha stympat sig såhär,och en oroan över hur mitt liv kommer se ut och om jag kommer drabbas av komplikationer. så sjukhusvistelsen var ganska omtumlande och stundtals jobbigt med mkt ångest och ångerkänslor.

Låg inne på sjukhus i två dagar sen kom min vän och mötte mig så vi kunde åka hem till henne i några dagar innan det var dags för hemfärd,mamma och larsgöran kom och hämtade mig.

Det var även omtumlande att komma hem som en annan person tyckte jag själv,det var tårar av lättnad och saknad efter familjen.

Sen har jag kämpat på här hemma illamåendet och ånger/ångest över vad jag gjort var allra värst de första två veckorna svårt med allt flytande man skulle få i sig samtidigt som man ingen hunger hade.

Nu har det gått sex veckor sedan op,jag har börjat jobba igen och äter nu normalkost. Det funkar bra,ångrar mig inte längre förutom om jag har en svacka med illamående och svårt med maten. Har gått ner 17kg inklusive flytet.

Mitt första mål är 20kg.

Nästa onsdag åker jag för återbesök till ersta,om jag nu kommer iväg i skrivande stund är jag otroligt förkyld och är rädd att det ska äventyra min resa till stockholm!

Lovar att uppdatera mig oftare nu,och i framtiden foton före och efter men inte ännu alldeles för tidigt!

Ha det gott nu mina vänner som följer min resa!

kramar Leone

Hej!

Helgen har varit okej,för nu är den ju redan slut...snurrar jorden fortare?!

Jag menar när jag var barn tyckte jag tiden gick så långsamt...aldrig fyllde man år eller aldrig hände det där roliga man längtade efter eller julafton var ju såå långt borta,även natten till julafton var en enda låång vecka med massor av pirr i magen.

Sen sa man alltid att man var ett år äldre än vad man egentligen var...även om det var ett halvår kvar tills man fyllde.

Idag är det ju inte så,en vecka är ingenting inte ens en månad eller år égentligen.

Och jag är 33år ända tills den dagen jag fyller 34år det ska ni veta!

Jag trodde att det bara var vuxna livet snurrade fortare för? Men jag frågade mina barn på 10 och 5år hur de upplever tiden,och de sa att det går jättefort tiden,de kände inte alls som jag gjorde när jag var liten.

Vad hemskt,nog måste något har hänt att jorden faktiskt snurrar fortare nu?!

Eller så är det som en klok arbetskollega till mig sa att barnen är lika stressade som vi vuxna idag därför tycker de att tiden går snabbt,att de aldrig liksom sitter ner och har tråkigt idag. Det ska aktiveras eller sitta och tänka vid datorn eller spel så de kan inte handskas med situationer som "tråkigt" lite skrämmande faktiskt.

Jag skrev en gång att jag hade åldersnoja över att bli gammal men det är nog tiden som man är nojig inför att den går så fort...att man ska som min farmor sitta vid 88års ålder och tycka och känna att det" var som igår ni var små barn" och "vart tog tiden vägen?" 

Jag vet att man ska leva i nuet men hur gör man det som planering och kontroll freak?! Hur saktar man ner sin hjärna och känsla när man är en sån personlighet att man rusar fram och blir rastlös och känner stor frustration när man inte kan planera? Det är ju sån jag är!

Ringde utomlänsmottagningen på Ersta sjukhus i fredags,jag har hört att de gör en jäkla rusch på shalgrenska sjukhuset nu med gbp operationer nu...så jag frågade om det skulle gå fortare om jag gick tillbaka till kön till göteborg istället för stå kvar i stockholm?

Hon blev jättesur,frågade mig om jag trodde det själv...och om jag inte tagit ett beslut om att söka denna väg? Och om det är max 4mån väntetid så skulle det betyda max 2mån till..kan jag inte vänta såpass??

Jo det klart jag kan...suck...det hade hon ju rätt i...men det är så "fucking"

jobbigt/frustrerande att vääääänta!!!!!!

Men antar att det 'är en bra träning att ha tålamod och leva i nuet och inte planera livet ett halvår i förtid...

Jag oroar mig för nästa vecka...jo..det gör jag....ska åka iväg med jobbet i två dagar till göteborg...kurs ena dagen och show andra dagen..sova på hotell,goa middagar,goa arbetskompisar...intressanta föreläsningar...samt en show på kvällen...såå vad oroar jag mig för då..låter väl jättemysigt och härligt?!

Jag oroar mig för att fastna i spärren in i biljett entren....jo det gör jag...för jag fastna på ullevi två ggr denna sommar/höst....hur pinsamt som helst!

så nu går min vaknat tid ut på att föreställa mig scenarior där jag framför mina arbetskompisar fastnar i spärren in till showen...och någon jäkla vakt el dylikt får hjälpa mig ur så jag inte ska hindra folkmassorna bakom mig....lite komiskt kan tänkas...och för smala el normalviktiga personer finns väl inte denna foni/skräck med på kartan ens...så är livet på en pinne för en tjockis!

Ha det så himla härligt!!

kramar!!

Lite flummigt var det förra inlägget givetvis är det Julafton

jag bett om semester för:)

surrar mkt i huvudet nu:)

Hejsan!!

Jo jag lever och nej inget datum för op ännu!

Jag blir galen av att bara vänta och vänta....så omotiverad till allting just nu!

Jobbigt med barnens pappa...jobbigt med väntan på op...och detta att inte kunna planera någonting! bett om semster men troligen får jag inte det heller ska jobba 6.45-19.45 hur kul som helst när man har småbarn.

Nja...livet kunde allt vara lite roligare nu känner man!

Annars händer inte mkt nu därav min tråkiga blogg...

Vi lever i ekorrhjulet man jobbar,umgås med familjen,städar och lagar mat!

Funderar på livet och hur kul det är på en skala...

Får dåligt samvete för att man klagar...då det finns människor med mkt mer problem än jag.

Tror faktiskt inte det lättar förrän op datumet kommer så man kan börja tänka om och fokusera på sitt nya liv!

Jag hör av mig!

Ha det så gott så länge alla vänner!!

puss o kram

Hej!!

jag bloggar inte så ofta längre,dels finns liten tid sen krånglar min blogg när jag skriver,texten jag skriver hänger inte riktigt med och jag vet inte vad det är för fel,denna dator antar jag!

Jag var på kusinträff i sollebrunn igår,mycket trevligt. Jag är ju så familjär av mig så jag älskar såna här tillfällen där man får träffa sina släktingar och mina barn får träffa sina släktingar och se vilka band de har. Jag har ju en väldigt tur att ha väldigt mysiga kusiner och ju äldre man blir tror jag man uppskattar att man faktiskt träffas mer än på begravningar i framtiden. Så stort tack till min kusin för att hon ordna denna träff och de andra som slöt upp och gjorde detta till en mycket trevlig lördag!!

Blev lite tankar och funderingar kring våran farfar som fyller 90år hur man skulle kunna uppmärksamma detta på bästa vis utan att det blir jobbigt för de gamla.

Vi pratade också om valet vilket är intressant då jag inte bestämde mig förrän nu i morse när jag röstade,så intressant höra vad andra tycker och har för funderingar. Tycker det har varit otroligt svårt detta år,visserligen svårt förra gången med men detta året visste jag inte alls!!

Jag röstade i riksdagsvalet men i kommunfullmäktige blev det blankt för jag är så missnöjd med politikerna och deras beslut och deras inkompentens att sköta denna kommun.

Idag skiner solen och för fyra år sedan var det precis lika fint väder minns jag Elias var bara ett år och satt i bärstol på peters rygg när han klippte gräset,själv satt jag och titta på och var jättesjuk...hade öroninflammation och bihåhålsinflammation och var döv på bägge öronen...inget kul alls:(

Men denna gången var det alltså bättre!

Veckan som kommer jobbar jag mycket intensivt sex dagar varav två dubbelpass på helgen,har en ledig dag i veckan som råkar vara på Idas födelsedag:)

Tyvärr åker hon sin till sin pappa på torsdag-söndag. så det blir bara lite presenter och sång på morgonen.

Annars går man och väntar och väntar och funderar på det vita kuveret som man hoppas ska komma snart,så man kan börja planera...jobbigt denna vänta..suck...man hinner tänka många tankar och det vore så gottoch veta vad man kan vara med på och inte i privat och jobb sammanhang...den som väntar på något väntar alltid för länge....

Ikväll ska jag till bästa svägerskan och gå på Mary Kay party,det har jag aldrig varit på så det blir en ny upplevelse. Snart ska jag börja klä Elias då han ska på maskerad kalas...cowboy blir det!!

Hoppas ni har haft en bra helg och får en lugn söndag innan måndagen drar igång igen!

Kramar!!

Hejsan!

Då var man tillbaka på jobb eter stockholmsresan och allt börjar bli som vanligt igen,min ångest har lagt sig lite och jag går nu och väntar på ett kuvert med op tid. Att prata med vänner och familjen gör gott!

Det jobbiga är min dödsångest vet inte varför jag ska vara så rädd för att dö..det är en jobbig åkomma och säkert ett hån mot de som verkligen brottas med sjukdomar som innebär döden...men jag kan inte hjälpa det bara sån jag är! Men jag jobbar på det lovar,varje dag!!

Idag är det fredag och jag har städat lite här hemma med bra musik från spotify...nu bloggar jag litegrann,sen ska vi dra iväg:)

Ida ska sova hos sin kusin Wilma och jag peter och Elias ska på super cross i göteborg,det ska bli en upplevelse...

Imorgon fyller svärmor 60år så då blir det kalas!!

En trevlig helg väntas alltså:)

Hoppas ni alla som läser min blogg får en underbar helg med vänner och familj!

Kramar